Tisdag 31/3-15, Dag 8: Mat

Halloj!

Föga förvånande gick det sådär att samla sammankalla alla nödvändiga parter som krävs för att jag skulle kunna få över bilderna jag tog med Viktors kamera i söndags till min dator. Hm.
Jag håller tummarna för ikväll istället. Så länge kan ni roa er med en liten text om maten här i Sydafrika :)

En av de första tankarna som slog mig när jag fick veta att jag skulle åka till Sydafrika, var att jag äntligen skulle få prova riktig afrikansk mat. Jag tänkte mig vegetariska rätter med en bred varietet av färska grönsaker och baljväxter samt mängder av färsk frukt. Dock insåg jag rätt snabbt att min bild inte riktigt stämde överens med verkligheten.

Sydafrikanerna verkar ha en förkärlek till samma typ av mat som jag bäst kan likna vid en stereotyp amerikans semesterdiet på ett all inclusive hotell. Mycket vitt bröd och socker med andra ord. Faktum är är de är så pass förtjusta i socker att de faktiskt sötar den mycket begränsade mängd grönsaker de äter. Vissa sockrar till och med vattnet.

Den sockerstinna dieten har fått mig, och många andra från utbytesgruppen, att dras till salta, eller åtminstone neutralt smakande snacks. Själv försöker jag att få i mig så mycket frukt och grönsaker som möjligt, och jag köper äpplen och körsbärstomater att äta mellan måltiderna. Jag tror jag har lyckats sätta i mig upp mot 20 äpplen sen vi kom till Lady Grey... 

För några dagar sedan tittade en grupp elever som passerade förbi mycket skeptiskt på på tomaten jag satt och åt. En tjej frågade nyfiket vad det var (antagligen i tron om att det vara någon typ av exotiskt svenskt godis) och när jag sa att det var en tomat såg hon förvirrad ut. En annan frågade om hon fick smaka, bet lite försiktigt i kanten och fick hälften av tomtjuicen på tröjan. Hon tittade först ilsket på tomaten och sen oförstående på mig. Ingen hit alltså.

Ett lika utomjordiskt fenomen som att äta körsbärstomater på skolgården, är vegetarianism, för att inte nämna veganism. Kött är en självklar del av den sydafrikanska kosten, precis som det i de flesta andra länder. Dock kan kunskapen om vegetariska substitut till det proteinrika köttet inte jämföras med den vi har i Sverige. Under de en och en halv veckorna vi har varit här har vi levt på grönsaker och kolhydrater, endast en gång har vi serverats bönor.

Den vegetariska kosten vi serveras till lunch i skolan består av tillbehör från lärarbordet, oftast ugnsrostade grönsaker i olika former samt ris. Till middag blir det i de flesta fall en tortilla wrap med en grönsaksröra i sweet chili sås eller vitlökssås. Alternativt serveras vi det köttätarna serveras, köttet exkluderat, vilket har resulterat i vissa udda kombinationer. Igår fick vi hamburgerbröd med gurka, tomat och ketchup och för några dagar sen fick vi pommes frites med ananas.

De som äter kött serveras väldigt bra mat till lunch, även om vissa mer alternativa middagskombinationer drabbar alla. Ett exempel är kvällen hela skolan serverades hamburgerbröd med pommes frites och ketchup, men ingen korv.

De enda frukterna som serveras färska är äpplen och ananas, annars bjuds det ofta på konserverad fruktsallad till frukost. Utöver det serveras det alltid mjukt bröd med margarin, marmelad och jordnötssmör som påläggsalternativ, samt, varierande från dag till dag, olika former av gröt och tillagade ägg.

Skolan lagt upp mattiderna så att eleverna äter en ordentlig måltid till lunch samt ett lättare kvällsmål, något vi svenskar är ovana vid. Det mest imponerande är dock att Lady Greys elever orkar ta sig igenom 7 timmar av intensiva teater- och dansrepetitioner med flaggan i topp, utan pauser eller mellanmål. Jag försöker avgöra om det beror på en kombination av vana och acceptans eller om de faktiskt har en så orubblig disciplin.

Jag har även frågat eleverna lite om hur deras bild av hur maten ser ut i Sydafrika, vad de äter hemma och vad som är deras favoriträtter. Eleverna hävdar själva att de som har den mörkaste hudfärgen får godast mat hemma, eftersom de har den starkaste kulturella traditionen och arvet kopplat till mat. De lagar många olika typer av starka köttgrytor och gruppen jag pratade med brast ut i ett unisont ”ohhhh” i förtjusning över en rätt de kallar bunny chow, köttgryta som serveras i en urgröpt vit brödbulle.

Jag ser fram emot matutbudet i Kapstaden, som enligt eleverna ska vara Sydafrikas motsvarighet till New York. På söndag eftermiddag, efter Passion Play, kommer vi att resa dit med buss från Lady Grey och hyra ett hus. Där kommer vi att spendera vår sista vecka i här i Sydafrika. Köket kommer att ge oss möjligheten att laga mat själva, något jag ser väldigt mycket fram emot. Säkert är i alla fall att vi inte kommer att laga något som innehåller sweet chili sås.

                                     

                                                             - Teresa